Simning på grunt vatten
Gårdagens träningspass var årets klart blötaste. Faktiskt till och med blötare än när jag sprang snabbintervaller ute i vattnet i Hideviken i somras...
Hällregn och 15 sekundmeter, huvudsakligen i form av motvind. Tania tittade anklagande på mig redan när vi var på väg ut genom dörren.
Vi tog oss till Gutavallen i lugnt tempo och så långt var fötterna och ryggen fortfarande hyfsat torra. Jag hade, lite lätt masochistiskt, tänkt köra 800-metersintervaller och efter två varv i hyggligt tempo på vallens vattenfyllda banor fanns inte en torr molekyl på min kropp. Skor och kläder hade dragit åt sig ett par liter vatten och byxorna, som är av något funktionsmaterial som inte ska kunna dra åt sig vatten men gjorde det ändå, smet åt kring benen som korvskinn.
Halva varvet fick jag dessutom springa framåtlutad för att inte blåsa omkull.
Tempot blev därefter, frånsett andra åttahundringen som gick på respektabla 2.50 (helt OK när 8x800 står på programmet). De flesta andra upprepningarna gick långsammare än min snittfart på 10 000 meter häromveckan. Hoppsan.
Mer härdande och karaktärsdanande än njutbart, om man ska sammanfatta.
Kommentarer
Trackback
